Resedagbok Kebne tour 2006
by BjerendalDagbok
Dag 1 Kl 21.30 Tåget på Sundsvall järnvägstation (skrivet av Thomas)
Tidig morgon efter 4-5 timmars sömn. Spårvagnen gick 07.18 och ryggsäckarna vägde mer än någonsin under den korta promenaden från Hagåkersgatan till hållplatsen Lackarebäck. Camillas ryggsäck vägde 14 kg och min 18 kg. Aldrig tidigare har det tagit 7 tim 15 min att ta sig till Stockholm men det var klart billigare att ta bussen istället för tåget från Göteborg samt att ankomsttiden till Kiruna med Stockholmståget var mycket bättre, 10.40. Väl framme på Stockholms central gjorde vi ett besök på apoteket för en av Camillas alla åkommor och lyxmiddag på McDonalds.
Resten av kvällen har vi suttit i tågkupén och laddat med godsaker för att bygga upp ett så bra energiföråd som möjligt inför kommande dagars vandring. 
Det var en tuff kväll men vad gör man inte....
Dag 2 22.53 Tältet utanför Kebnekaise fjällstation (Camilla)
08.15 ringer väckarklocka och det är dags att gå upp för snart ska vi åka genom norrländsk natur och det kan inte Thomas missa (han brydde sig inte om att vi ska tilllbringa hela närmsta veckan i ännu finare natur). Efter dusch, frukost och gårdagens laddning var det dags att dra på sig polyesterpiltorna och dra åt skosnörena för att kl 10.32 förenas med de andra vandrarna och "lookalikes" på perrongen. Med buss tog vi oss från Kiruna till Nikkaluokta där vandringen tog fart mot Ladjusjaure.
I Ladjusjaure kan man fika, hyra kanoter, köpa renburgare på LapDånalds men framför allt lägga 200 penningar på att slippa gå 6 km och istället åka båt. Båtturen i sig var ett äventyr då det är så kallt i bergen att snön inte vill smälta och resulterar i att båten går på grund.
Efter ca 13,5 km vandring kom vi fram till fjällstationen lite lagom möra i ben och huvud. Vi hittade en finfin tältplats, åt första middagen gjord på trangiakök, tog en liten kvällspromenad och la oss för att sova inbäddade i kaninstrumpor, långkalsonger, tröja och mössa.
Det är 8°C kallt/varmt och vi känner oss nöjda med oss själva och dagen. Nu är det dags att dra ner mössan.
Dag 3 Kl 19.35 Tältet vid Kittelsjön 1194 möh (Thomas)
Jag börjar dagen med att övertyga Camilla om att det var bäst att ta med tältet från fjällstationen och försöka hitta en tältplats längs västra leden (mot toppen). Bra också ifall vi skulle bli trötta tänkte jag. Denna vandring med mycket mer stigning var inte att jämföra med gårdagens vandring från Nikkaluokta och vi upptäkte snart att det inte var många fler än vi som gick på leden med full packning. Det blev med tiden tröttsamt och vi var glada vär vi till slut nådde Kittelsjön som också innebär en platå bland alla block där vi kunde smälla upp tältet.
Vi var ganska sega med att komma iväg i morse så klockan hade blivit ca 15.00 innan vi fått upp tältet.
Vi packade ändå om ryggsäckarna till betydligt lättare packning och gjode oss redo för en toppbestigning. Väl uppe efter den första branten blev det kallt och vi blev varse om att vi glömt handskar och mössa, det var bara att vända om igen. Vi var tillbaka 16.30 och insåg att det var bättre att fixa mat och äta middag istället för att nå toppen idag. Efter middagen har vi tagit det lugnt och kryper nu ner i sovsäckarna för att kunna starta tidigt imorgon. (Antagligen första gången som Camilla lyckats övertala mig att lägga mig innan 20.00....). Imorgon ska vi upp på topppen!
Dag 4 Kl 10.50 (dagen efter) Servicehuset Kebnekaisefjällstation (Thomas, Camilla)
Vi satte klockan på 07.00 för att ha så god tid på oss som möjligt upp på berget. Utanför tältet porlade forsen, solen sken och det blåste lite lätt, helt underbart! Vi provade vår frystorkade müsli till frukost och det smakade riktigt bra och kändes energirikt. Vi gav oss iväg upp mot Vierremvare som är en topp man måste passera för att komma till Kebnekaise.
Därefter kom vi ner i Kaffedalen för att så småningom, kl 11.30, nå Kebnekaises toppstuga, en härlig känsla.
De sista 230 höjdmetrarna till den snöbeklädda sydtoppen kändes långa men var värda besväret, Vilken utsikt! 
Det blåste dock kallt och termometern visade inte mer än 5C, så vi vände tillbaka till toppstugan för att äta lunch.
Efter ett besök på dasset, som troligen inte har tömts sen stugan byggdes, vände vi hemåt. Att vända hemåt kändes mycket lättare innan vi började vandringen. Kunde det inte bara finnas en kabinbana som på Åreskutan. Knäna värkte (värker fortfarande) och 3:e stigningen kändes som om man hade klarat sig bra utan. Men varför inte passa på att ta Vierremvare 2 gånger samma dag när vi ändå ska bestiga Kebnekaise... Sista branta backen ner till Kittelsjön var i och för sig rolig. En relativt smal del av branten var snötäckt och vi satte oss på en fot för att använda den andra som broms, sen var de bar å åk. När vi kom ner i dalen kände vi att det hade börjat blåsa en del, vinden blåste åt alla håll, från alla håll i den gryta vi befann oss i. Vi litade från och till på vårat McKinley-tält och skulle börja laga mat när en del av tältet vek sig, ett snöre släppte, någon pinne lämnade marken och en av bågarna på vårat tunneltält kröktes. Dags att bege sig tillbaka till fjällstationen. 
Utan mat i magen och med värkande knän kändes vägen ner till stationen mycket längre än när vi gick upp. Vi hade tur, tältplatsen vi lämnade två dagar innan var ledig och medans Thomas gick till fjällstationen för att boka tågbiljetter för hemresan, satte jag upp tältet. Kl var nu 21.30 och batterierna var slut så efter lite kvällsfika var det natti natti. Nu har vi varit på toppen och vägen dit och hem var helt klart värt besväret.
Dag 5 Kl 21.40 Tältet vid Kebnekaise fjällstation. Vilodagen. (Camilla)
Det var en jobbig natt med lite sömn, vinden slet i tältet och det i kombination med att det aldrig blir mörkt har t.o.m. jag svårt att sova. Stackars Thomas har även åkt på en rejäl manlig förkylning ;-). Natten och gårdagens bravader resulterar i en vilodag då vi endast har rört oss mellan tältet, servicebyggnaden och fjällstationen.
En dag i ren lyx om man jämför med tidigare dagar. I servicebyggnaden har man tillgång till toalett, dusch, bastu, torkrum samt kök och det kostar 80 kr/person och dag. 
Det har blåst en hel del hela dagen och därför har det varit extra skönt att kunna laga mat vid en spis och sedan kunna äta maten inne. 
Kvällen spenderade vi i fjällstationens samlingssal där vi lyxade till med räksmörgås, renklämma och blåbärspaj till efterätt.
Nu kommer vi till den delen av reseberättelsen där jag skulle vilja skriva att det är dags att släcka ljuset men det kan jag tyvärr inte. Hoppas vi kan sova gott inatt ändå.
Dag 6 Kl 23.20 Yellow house, Vandrarhem i Kiruna. (Thomas)
Vi vaknade upp till skinande sol (tältet kokhett) och beslöt oss för att gå till Tarfalastugan. Efter att ha varit på toppen och mest sett sten och block, förstår man lätt varför Tarfaladalen med sin grönskande vegetation klassas som ett av de finare områdena runt Kebnekaise. 
Jag kände mig dock seg redan när vi börjande vandringen (min förkylning ville inte bli bättre över natten utan förvärrades med lite muskelvärk). Detta gjorde att vi efter ca 1,5 timmes vandring beslöt att vända tillbaka och åka till Kiruna en dag tidigare än beräknat. Då detta beslut tog ganska impulsivt (väldigt impulstivt för att vara oss), blev det ganska bråttom tillbaka till tältplatsen. Där fick vi packa, fälla ihop tält och börja traska mot Nikkaluokta. För att hinna med både båt och sedan bussen från Nikkaluokta blev det ganska rask vandring med korta vätskepauser.
Camilla sa vid något tillfälle under vandringen att hon kände sig som en Duracell-kanin, för att likna mig vid någon reklamprofil skulle nog Ipren-mannen passa bättre. I Kiruna var det fullt på STF's vandrarhem men vi tips om ett annat, Yellow house, där vi nu befinner oss. Vi fick det sista rummet här, ingen lyx men det mesta känns lyxigt när man bott i tält några nätter. Under kvällen har vi funderat på vad man kan göra i Kiruna tills tåget går imorgon, sett på TV(!) samt köpt lite mat på ICA. Vilken känsla att återigen komma in i en butik utan prislappar med upp till dubbla priser pga. att varorna är transporterade med helikopter. Gonatt.
Dag 7 Kl 22.40 Tåget, Älvsbyn tågstation. (Camilla)
Det var skönt att sova en hel natt i riktiga sängar även om vi fortfarande låg i sovsäck. En annan lyxig detalj med Yellow house var att det fanns rullgardin! Det var antagligen den största anledningen till att vi sov så länge som fram till 07.00. Under gårdagkvällen hade vi kommit på att vi ville besöka Ice Hotel Art Center och Nutti sami siida som båda ligger i Jukkasjäärvi. När vi frågade receptionisten angående busstider sa han att bussen går runt 09.00 och det är bra om vi inte missar den för det går nog bara tre om dagen. Lyckligtvis gick bussen 09.10. När vi kom till ishotellet var det 1,5 timme till första visningen och den var dessutom på engelska. Jag var lite orolig för om Thomas skulle klara detta, men eftersom det passade bättre med öppettiderna för lunchen, valde vi den. Under tiden gick vi ner till Torneälven där vi träffade en trevlig australienare vid namn Jessica. Hon hade tänkt ta samma rutt som oss så vi följdes åt och det var väldigt lyckosamt eftersom samegården (Nutti sami siida) inte tog kort, fick hon betala vårt inträde. Javisst, jag har alltid menat att vi svenskar tar väl hand om våra turister... På ishotell guidningen fick vi lära oss mycket och i en gigantisk byggnad där de förvarade is till nästa säsongs hotell fick vi se ett smakprov av de konstverk som kan finnas i hotellet.
Helt fantastiskt vad vissa kan göra med is och jag som inte ens kan göra fina iskuber till drickan. Mellan ishotellet och samegården åkte vi skandinaviens längsta älvbåt. Samegården var ganska liten och vi började med att äta souvas och röding.
De lagade maten på öppen eld i mitten av kåtan där vi satt. Mycket gott men röken satt i kläderna bra länge. Vi lärde oss att kasta lasso och samisk historia men det roligaste var nog ändå att gå in i renhagen och mata renarna med björkgrenar.
Vi besökte även Jukkasjäärvi kyrka.
Tillbaka i Kiruna gick vi till Kiruna kyrka som år 2001 blev utsedd till Sveriges vackraste byggnad. 
Det var en speciell kyrka som skulle likna en kåta och till skillnad från många andra "Svenska kyrkor" innehöll den inga bilder av Jesus. Det enda som sa att det var en kristen kyrka var korset framme vid altaret. Kyrkan var väldigt mysig och hade en väldigt fin orgel.
18.45 gick tåget till Stockholm och just håller Thomas på att borsta tänderna. Måste säga att det känns väldigt lockande efter allt godis vi ätit för att återfå de kilon vi kan ha tappat i bergen. Nu drar vi ner rullgardinen :-)